Chiaki

Idag var min kompis I hos mej. Vi gjorde inte så mycket. Direkt när hon kom skulle vi iväg. Mamma skulle handla och jag skulle titta på skor. Jag hittade inget. Jag är rätt kräsen när det gäller såna saker. Samtidigt som dom måste vara varma ska dom ju vara snygga också. Och dessutom passa till alla byxor och kläder jag har.
Vi orkade inte vara i skoaffären så länge så vi sprang nästan genast över till mataffären istället.
När vi kom hem läste vi bibeln. Typ. Vi läste trosbekännelsen, budorden och Fader vår och sen vände vi på allting. Vi ifrågasatte alla budord och en massa ;D Det är rätt kul att göra sånt. Sen läste vi också i bibeln om då gud skapade jorden och undrade hur han kunde göra det, och vem som skapade gud osv.

Just nu blev jag trött på allt. Varför känns mitt liv så meningslöst? Vad ska man göra för att få mer att se fram emot?
Är det såhär i puberteten bara eller är det bara jag som är väldigt tragisk? (jag tror nog mest på det andra)